svårt att förstå ibland,
Varför kan de inte gå en dag utan att det ska vara någon som håller på att tjata eller blir sur för minsta lilla?
Man bryr sig, men visst...då får man skit tillbaka för de!
Kan säga att jag inte själv har haft en utav mina bästa dagar idag i alla fall,
vet inte varför men den började bra, men sen nu på eftermiddagen har det bara gått utför..
Vet inte varför eller nått, men vissa säger ju att humöret smittar av sig..
och det tror jag på just nu i alla fall...
Eftersom ja har ingen anlednign till att vara sånhär så :S
Men alla har ju sina dagar så,
Så idag efter skolan så har det varit hög musik på hela dagen..
Har städat, plockat och grejat lite med vad som helst..
Kan säga att musiken hjälper mig rätt mycket när jag har såna här dagar,
bara att sätta på hög musik, är ett steg på bättringsvägar i alla fall..
Bara kunna lyssna på musiken och förhoppningsvis kunna släppa alla tankar som far omkring i ens huvud..
Och de känner jag att det gär just nu,
en massa tankar som bara snurrar och spökar omkring där inne "/
Men varför just nu?
Är det alla den press och stressen som jag känner?
Press och stress ifårn skolan, jobbet, festen, ifårn vännerna/familjen och allt sånt som rör en själv?
Stressen tror jag kan bero på att just nu händer det rätt mycket omkring mig,
men pressen?
Vart kommer den ifårn?
Är det samma sak som stressen typ?
Att den kommer ifårn skolan, familjen, vänner, famijen m.m.?
Visst, så har man press på sig själv..men har man bara de ifårn sig själv?
Känns som om ja har det ifårn rätt många nu tycker jag,
och visst, det är bra att man har det...Men hur mycket ska man klara av att kunna ta och stå kvar på sina två ben?
Börjar få tillbaka känslan att det skulle absolut inte vara fel att vara ledig några dagar ifårn precis allt..
Så att man bara kan koppla av, inte behöva bry sig om ett skit utan bara göra vad man själv vill.....
Förr kunde man göra så, man var med vänner, tog detr lungt m.m. utan att alltid ha i baktanken på att man måste hem och fixa de, de och de...
Utan då kunde man verkligen koppla bort.
Men vart har den tiden tagit vägen?
Är de för skolan, familjen eller varför är den borta?
Bara för man är 18 år och går på gymnasiet så ska man kunna ha sin fritid utan att behöva tänka på en massa annat...
Ibland önskar jag att jag var ett litet barn igen,
Så man inte hade någar beskymmer som man tänkte på utan man kunde göra vad man ville...
Tänk när man var ett barn, att man bara kunde krypa ner hos mamma när man var ledsen eller tänkte på något så va typ allt bra igen efter de,
Men nu kan man inte göra de, men ibland så önskar man verkligen det..
Nu ska jag försöka att sova,
men innan de vill jag tacka min mormor för att hon alltid ställer upp för mig,
vad det är gäller, när jag än ringer eller vill något så finns hon alltid där för mig,
Tack..!
Och samma sak gäller mamma!
Fast du bor i Skövde, så pratas vi av varje dag, du stöttar mig och finns här för mig..
Jag skulle aldrig klarat mitt liv om det inte vore för er och sen ni mina kära vänner..
Ni vet vilka jag menar så jag behöver inte skriva ut namnen här.....
<3
// Maria´
